Inkludera transpersoner i hat- och hetslagarna!

Idag är det Transgender Day of Remembrance, en dag för att uppmärksamma de hatbrott som transpersoner utsätts för. Dagen uppmärksammas över stora delar av världen och finns för att minnas och hylla de som inte längre finns bland oss, för att sätta fokus på transpersoners situation samt för att visa att vi är många som fortsätter bekämpa transfobin. 

Transpersoner utsätts ofta för negativa konsekvenser på grund av sin transidentitet. Allt från utfrysning, nedlåtande kommentarer till fysiskt och psykiskt våld. Detta leder till exempel till att många transpersoner väljer bort att gå ut på kvällarna, andra väljer att dölja sin transidentitet eller vet att de tvingas utstå kränkande behandling.

Vissa grupper av medborgare utsätts för mer brott än andra. Ibland är grupper så utsatta att det anses vara ett demokratiproblem, eftersom våldet, hoten och de negativa attityderna riskerar att tysta gruppen och göra att deras liv och åsikter inte har en självklar plats i samhället. Många av dessa brott är budskapsbrott. Det innebär att förövaren i samband med brottet låter den som utsätts få veta att det är på grund av dennes grupptillhörighet som den utsätts. På så sätt är brottet också är ett indirekt hot mot övriga personer som tillhör samma grupp. För att motverka denna utveckling finns lagen om hets mot folkgrupp och straffskärpningsregeln hatbrott.
Transpersoner är en sådan grupp som utsätts för mer brott än andra, ändå har transpersoner ett dåligt skydd i lagen. RFSL Ungdom, RFSL, KIM, Transföreningen FPES och Diskrimineringsbyrån Uppsala menar att lagen på detta område uttryckligen måste inkludera transpersoner.
Det första gäller hets mot folkgrupp. Idag innefattas inte transpersoner i bestämmelsen alls, trots att det är en av de grupper som tydligt utsätts för en stor andel hets på grund av sin identitet. Lagen har här ett normerande syfte, det vill säga att den sänder signaler om vad som är rätt och fel och därmed förändrar beteenden. Vi menar att det är av största vikt att lagstiftaren sätter ned foten och visar tydligt att hets mot transpersoner som grupp inte är accepterat.

Även hatbrottslagen behöver förbättras. Ett hatbrott anses vara ett extra allvarligt brott och straffas därför hårdare. Lagen fungerar även här normerande, men den är även ett extra skydd för de grupper som faller under hatbrottslagen på så sätt att dessa får upprättelse när brott mot dem har begåtts. Idag finns inte transpersoner uttryckligen med i straffskärpningsregeln hatbrott, men i förarbetena har uttalats att transpersoner kan räknas in under bestämmelsen. Dock är kunskapen om det så pass låg, till exempel hos polis och domstolar, att transpersoner inte alltid inkluderas i verkligheten. Därför måste hatbrott mot transpersoner inkluderas uttryckligen i lagen så att skyddet för transpersoner fungerar även i realiteten.

Mycket av det hat och de brott som transpersoner utsätts för hänger samman med transfobi och attityder i samhället. Vi menar att det vid sådana tillfällen är av yttersta vikt att lagen erkänner och garanterar transpersoners rättigheter och på så sätt skapar ett bättre skydd mot hat, hets våld och diskriminering. Ett starkt rättighetsskydd skapar bättre levnadsförhållanden och större trygghet för transpersoner.
Vi vill att hat och hets mot transpersoner likställs med hat och hets som sker på grund av någons etnicitet, nationella ursprung, hudfärg, trosuppfattning eller sexuella läggning. Lagstiftaren måste ta sitt ansvar och tydligt visa att transpersoner förtjänar respekt och trygghet i sin vardag.

Alfie Martins, Transföreningen FPES
Emelie Mire Åsell, RFSL Ungdom
Immanuel Brändemo, KIM
Lina Gidlund, Diskrimineringsbyrån Uppsala
Ulrika Westerlund, RFSL

(2013-11-20)

Bookmark and Share