FPES fokusfrågor

I vårt arbete med att stärka transpersoners ställning i samhället fokuserar vi på de frågor som för tillfället är mest angelägna. Här är de frågor FPES huvudsakligen  driver för närvarande.

Principen om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är en viktig utgångspunkt för FPES arbete. Våra fokusfrågor syftar som sagt till att stärka transpersoners ställning i samhället, men vårt arbete med de mänskliga värdena kan också komma bredare grupper, och hela befolkningen, till del.

Bakgrund
Dagens personnummer är konstruerade på ett sådant sätt att det lätt går att läsa ut såväl en persons ålder som kön och därmed också förväntat könsuttryck. Detta kan orsaka problem för transpersoner som uppvisar ett annat könsuttryck än vad personnumret anger. Dessutom, om ett tredje juridiskt kön skulle införas, måste konstruktionen av personnumren ändras. Dagens system tillåter endast kvinna eller man eftersom det är baserat på jämn och udda siffra.

Varför driver FPES frågan?
FPES anser att ett modernt personnummer ska vara konstruerat så att ingen personlig information kopplad till diskrimineringsgrund kan utläsas. FPES syfte är också att underlätta vardagen för transpersoner genom att icke-diskriminerande personnummer införs.

Huvudargument
Att skydda den personliga integriteten. Ingen ska per automatik behöva dela personlig information som ålder, kön och därmed förväntat könsuttryck med obehöriga.

Andra argument
Personnummer är en bristvara vissa dagar på året då endast 499 män och 500 kvinnor är tillåtna i dagens personnummer. Att ta bort den binära könsmarkeringen skulle på kort sikt ge tillgång till alla 999 möjliga nummer per dag.

Person med ”annan” könsbeteckning får problem att erhålla ett neutralt svenskt personnummer.

Könsgrundad statistik är ett argument som framförs som försvårande om man skulle ta bort könstillhörigheten i personnumret. Men det finns ett annat fält i folkbokföringen och i SPAR som innehåller könsmarkeringen. Motsvarande fält finns för ålder.

De internationella reglerna för pass mm innehåller redan alla nödvändiga förutsättningar för ändringar.

Utredningar om personnummer
Gällande om fokusfrågor Lag
Folkbokföringslag (1991:481) Personnummer regleras i 18 §
Personnummer och samordningsnummer, SOU 2008:60 (pdf 1 MB) Ej ny lag eller förordning
Bilaga (pdf 16 kB)
Personnummer och samordningsnummer, prop.2008/2009:111 (pdf 529 kB)
Personnummer och samordningsnummer, lagrådsremiss (pdf 448 kB) Ej ny lag eller förordning
Dataskyddsförordningen, dir. 2016:15 (pdf 300 kB) Kanske kan påverka, bevakas.

Bakgrund
I vården av personer med könsdysfori som genomgår transitionsprocess eller utreds är skillnaderna stora mellan olika landsting. För dessa generellt gäller att kunskapen i vården lämnar mycket övrigt att önska.

Varför driver FPES frågan?
FPES vill åstadkomma såväl kompetenshöjning som likabehandling inom vården av personer med könsdysfori. Behovet är särskilt stort inom primärvården som ofta är den första instans den vårdsökande möter. Även reglerna för tillgänglighet och ersättning behöver harmoniseras mellan vårdregionerna.

Huvudargument
Bättre utnyttjande av tillgänglig specialistkompetens på området.
Effektivisering av arbetet med förebyggande av psykisk ohälsa hos personer med könsdysfori.
Socialstyrelsens kunskapsstöd måste genomföras fullt ut i hela landet.
Vårdregionerna bestämmer själva över vilka resurser de vill tilldela. FPES mål är att förmå fler vårdregioner att agera efter en ”best practice”-modell för att tillgodose varje enskild patients behov i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens § 2 a.

Bakgrund
Omgivningens okunskap leder ofta till att transpersoner får ett sämre bemötande än andra – det gäller såväl myndigheter som vård, skola och omsorg. Även i arbetslivet, serviceinrättningar och i umgänget mellan privatpersoner orsakar kunskapsbristen svårigheter för transpersoner i vardagen.

Varför driver FPES frågan?
Transpersoner är en grupp som ofta upplever sig utsatt. FPES vill underlätta för transpersoner att leva öppet och bli lika respektfullt bemötta i vardagen som alla andra.

Huvudargument
Rätten till ett respektfullt bemötande gäller alla människor. Ingen ska behöva utsättas för nedsättande behandling i det offentliga rummet. Ingen ska heller behöva försvara sin identitet eller agera företrädare för sin grupp i möten med omgivningen.