17 länder gör framsteg på IDAHOT
Idag den 17 maj är det IDAHOT, Internationella dagen mot homofobi och transfobi. I veckan uppmärksammades detta med en konferens på Malta, som den svenska regeringen samarrangerat tillsammans med den maltesiska.
Konferensen var en uppföljning av ett initiativ från den nederländska regeringen förra året, då den europeiska HBTQ-rörelsen och ett stort antal regeringsrepresentanter samlades i Haag.
Förra året skrev 13 av de närvarande regeringsrepresentanterna på en ”Call for a Comprehensive Approach to LGBT Issues at the European Union Level” och lämnade över denna till ansvariga EU-kommissionären Viviane Reding. Reding svarade i princip med att skicka tillbaka bollen till regeringarna och uppmana dem att själva göra något.
I år tog regeringsrepresentanterna henne på orden och 17 länder undertecknade ett nytt dokument, kallat ”Declaration of Intent”. Bland undertecknarna, både i år och förra året, fanns Sveriges HBT-minister Erik Ullenhag (Fp).
Dokumentet består till stor del av textavsnitt ur tidigare dokument i samma ämne, bland annat Europarådets ministerrådsrekommendation från 2010, som också undertecknades av Sverige.
I dokumentet förbinder sig undertecknarna bland annat att, i fri svensk översättning, ”säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet”; ”registrera, utreda och åtala hatbrott”; ”säkerställa att alla kan åtnjuta rätten till utbildning utan diskriminering, hindrande könsstereotyper, våld, mobbning, exkludering…”; ”garantera det fulla rättsliga erkännandet av en persons könsidentitet på alla områden, särskilt genom att möjliggöra snabba och tillgängliga ändringar av namn och juridiskt kön”; och ”ta bort kränkande och oproportionerliga krav för att få ändra juridiskt kön”.
Här finns mycket att jobba med för Sverige. Bland annat:
– Den ansvariga myndigheten för diskrimineringsfrågor, DO, har inte sedan 2009 då diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet och uttryck” infördes, drivit ett enda sådant fall.
– Hatbrott har inte varit en prioriterad fråga i regleringsbrevet till Rikspolisstyrelsen sedan 2007 och kompetensen inom polismyndigheterna och rättsväsendet är generellt sett låg.
– Många unga hbtq-personer upplever inte skolan som en trygg plats, homofob och transfob mobbning är vanligt förekommande.
– Processen för att ändra juridiskt kön kan inte på något sätt kallas ”snabb och tillgänglig”, och vilka krav som egentligen finns i nuläget är oklart, eftersom dessa sedan lagändringen förra året i praktiken har beslutats om av Socialstyrelsens rättsliga råd.
Nästa år ska IDAHOT-konferensen hållas i Montenegro. Då måste Sverige komma till konferensen med en redovisning på vilka åtgärder som vidtagits sedan sist. Vi ser fram emot att föra samtal med regeringen om vilka dessa borde vara, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.
På konferensen lanserades också årets ”rättighetskartor” från ILGA Europa och Transgender Europe. På ILGA Europas karta kom Sverige på en sjunde plats, efter bland andra Storbritannien (etta), Spanien och Portugal.
