Pågående transforskning i Sverige
Nedanstående redovisning är en inventering av den transforskning som nu pågår i Sverige. Listan är inte fullständig, men kommer att uppdateras efter hand.
Örebro Universitet
Matilda Wurm
Minoritetsstress och minoritetsglädje hos transpersoner: En interventionsstudie
Transpersoner har en högre risk för ohälsa, vilket förklaras av utsatthet för minoritetsstress. Minoritetsstress upplevs genom en förhöjd risk för diskriminering och övergrepp, genom oro för att bli utsatt, och genom internaliserad transfobi. Hälsoutfall påverkas också av skyddsfaktorer, men dessa har studerats i mindre utsträckning. Syftet med detta projekt är att utforska transpersoners erfarenheter av minoritetsglädje, och att få en bättre förståelse för deras upplevelser av minoritetsglädje och minoritetsstress över tid. Projektet studerar hur dessa erfarenheter samvarierar med psykisk och fysisk ohälsa och livskvalitet före, under och efter en intervention. En mixed-methods-ansats används, bestående av intervjuer samt en replikerad single case design (SCED)
https://www.oru.se/forskning/forskningsprojekt/fp/?rdb=p2413
Zara Saiedzadeh
Våld mot trans* personer i EU: politik, uttryck, och prevalens (2020-2022)
Målet med projektet är att generera policyrelevant kunskap som kan bidra till en reduktion av våld mot trans*personer inom EU. Projektet har tre syften. Det första är att producera en systematisk genomgång av studier om våld mot trans*personer i EU. Det andra syftet är att identifiera och konceptualisera alla former av våld som upplevs av trans*personer, inklusive hela spektrumet från direkt fysiskt till subtilt och tidigare omnämnt och omätligt våld. För det tredje är syftet att teoretisera våld mot trans*personer som en specifik form av våld, snarare än som våld mot HBTQI-personer. Projektet följer en intersektionell metodologi och en teoretisk ram som baseras på våldsregimer. Därmed inkluderas och begreppsliggörs olika former av diskriminering, övergrepp och förtryck som våld.
https://www.oru.se/forskning/forskningsprojekt/fp/?rdb=p2193
Jacob Preene
Doktorandprojekt i tidigt skede. Handlar om den svenska transrörelsens framväxt, bl a FPES. Tydligare riktning under VT25 då introduktionspromemoria ska behandlas.
Södertörns Högskola
Linn Sandberg
Imagining Queer Aging Futures: a study of LGBTQ Aging in Estonia, Poland and Sweden
Syftet med forskningsprojektet är att utforska hur hbtq-personers föreställer sig sin
framtid som äldre. Vilka drömmar, förhoppningar och rädslor har du? Hur tänker och planerar du för framtiden? Hur en upplever att bli äldre och de tankar en har kring sitt åldrande är beroende av den plats och tid man lever i och hur samhället ser ut. I projektet utforskas hbtq-personers tankar och erfarenheter i tre olika samhällskontexter i Östersjöregionen, Sverige, Polen, och Estland.
Anna Siverskog
HBTQ i policy och praktik inom svensk demensomsorg
Projektet pågår mellan 2022 och 2024, är finansierat av FORTE, och genomförs av Linn Sandberg och Anna Siverskog. Äldre homosexuella, lesbiska, bisexuella, transpersoner och queera (HBTQ-personer) är ofta osynliggjorda i samhället och inom äldreomsorgen. Särskilt osynlig är den som också lever med en demenssjukdom. I projektet studeras policies samt genomför intervjuer med HBTQ-personer med demens, anhöriga samt medarbetare inom demensomsorgen.
https://blogg.sh.se/hbtqochdemens/
Stockholms Universitet
Emma von Essen, Ylva Moberg
Arbetsmarknads- och utbildningseffekter av könstransition i Sverige
Syftet med studien är att skapa en helhetsbild av transpersoners utmaningar på arbetsmarknaden. Detta vill vi göra genom en kvantitativ studie som tar hänsyn till samspelet mellan arbetsliv och hälsa, samt studerar hur institutionella förändringar kan påverka förutsättningarna på arbetsmarknaden.
Det senaste tio åren har antalet transpersoner i Sverige ökat dramatiskt. År 2004 hade cirka 700 personer diagnosen könsdysfori i Sverige, en siffra som ökade till över 6000 år 2018. Transpersoner är en av samhällets mest utsatta grupper. Mycket tyder på att transpersoner i genomsnitt har sämre hälsa och löper högre risk att bli arbetslösa jämfört med andra vuxna. Samtidigt finns ytterst begränsad forskning om de sociala och ekonomiska villkoren för transpersoner i Sverige. Den forskning som finns grundar sig på intervjuer eller mindre enkätstudier och saknar därmed generaliserbarhet.
Studien består av tre delar och för alla delar har vi tillgång till svenska registerdata från SCB och Socialstyrelsen över alla vuxna individer som har mottagit könsbekräftande vård i Sverige fram till och med 2018. I den första delen studeras transpersoners arbetsmarknadsvillkor över tid. De registerdata vi har ger oss även möjligheten att studera hur olika delar av könstransitionen hänger ihop med arbetsmarknadsutfall. Den andra delen av studien undersöker hur transformationen samspelar med fysisk och mental hälsa. I den tredje delen, studeras hur ändringar av lagar och regler påverkar transpersoners arbetsmarknadsvillkor och hälsa. I alla tre delar av studien används en matchad jämförelsegrupp av icke-transpersoner.
https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/Arbetsmarknads- och utbildningseffekter av könstransition i Sverige
Denniz Szabo (doktorandprojekt)
Könsbekräftande vård för unga – Delaktighet, bestämmande och ansvar i ett rättsligt och medicinskt osäkert landskap
Centralt för svensk hälso- och sjukvård är att den ska vara baserad på ett tillräckligt vetenskapligt underlag samt bygga på patienters rätt till självbestämmande, integritet och delaktighet. För ungdomar i den könsbekräftande vården är det dock osäkert vad dessa rättsliga premisser egentligen innebär. I takt med att antalet unga individer i behov av könsbekräftande utredning och behandling ökat dramatiskt har nämligen kritiska röster höjts och fört fram att det finns flera vetenskapliga brister – och därmed också risker – med den könsbekräftande vården som den idag är utformad. Precis som andra ungdomar är unga i behov av könsbekräftande vård och behandling också beroende av att deras vårdnadshavare involveras och fattar beslut om deras hälso- och sjukvård. När hälso- och sjukvård ges till barn och unga uppstår med andra ord ett komplext trepartsförhållande mellan den unga patienten, vårdnadshavaren och hälso- och sjukvården i vilket det är osäkert var gränserna för den unges möjligheter att påverka sin egna vård och hälsa går. Denna osäkerhet blir särskilt påtaglig i den könsbekräftande vården för unga i ljuset av den medicinska osäkerhet som vårdformen för närvarande är förknippad med.
https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/Könsbekräftande vård för unga
Mittuniversitetet, Östersund
Sofia Smolle, Majen Espwall, Magnus Israelsson
Normkritiska perspektiv i socialt arbete med äldre transpersoner
Det övergripande syftet är att undersöka förutsättningar och hinder för hur ett normkritiskt förhållningssätt kan utvecklas och användas för att uppmärksamma äldre transpersoner i socialt arbete. Med äldre transperson avses en person som är 65+ samt som inte definierar den egna könsidentiteten eller könsuttrycket som linjärt, i enlighet med tvåkönsnormen eller i enlighet med det kön som tilldelades personen vid födseln.
Empiriska data består av kvalitativa intervjuer med socialarbetare, HBTQ-aktivister och äldre transpersoner. Teoretiska utgångspunkter är bland annat knutna till genusteori, queerteori och intersektionalitet.
https://www.miun.se/Forskning/forskningsprojekt/Normkritiska perspektiv i socialt arbete med äldre transpersoner
Lunds Universitet
Irina Schmitt
Transgressing purity: Intersectional negotiations of gender identity in Swedish schools
The vulnerability of gender nonconforming young people is all too well documented. Arguably, “trans issues” in schools are not restricted to transphobic comments, and need to be analyzed intersectionally. Guided by Lugones’ discussion of the politics of purity read together with the analysis of cisnormativity, this article draws on interviews with Rakel, Robin and Mika, who were part of a larger study with 13 trans and nonbinary young people and young adults in Sweden, the first of its kind in Sweden. It engages their analyses of how schools and teachers express a desire for cisnormative purity in their interactions with gender nonconforming students. Normative whiteness and fat-phobia, as well as adultism and schools’ reluctance in instituting nondiscrimination regulations and policy frameworks into appropriate, affirming and reliable practices, violently affect gender nonconforming young people just as much as schools’ and teachers’ poor knowledge about gender identities. In examining participants’ negotiations with schools, this text reads both cisnormative oppression and gender nonnormative transgression as a condition of a specific moment in the Swedish political landscape marked by the simultaneousness of control and liberation, of imposed cisnormative purity and concurrent negotiation.
https://www.genus.lu.se/irina-schmitt/publication/dc959da9-4e1f-4007-b050-09c2d6f9a51d