Forskning – AFTO (Arbetsgruppen för Forskning inom TransOmrådet)

Transpersonsfenomen har funnits i alla historiska tidsepoker och i de flesta kulturer. Forskningen inom transområdet är numera förhållandevis omfattande och det finns goda skäl att på något sätt spegla den forskning som har utförts eller bedrivs i världen för att tillgängliggöra den för FPES-medlemmar samt en intresserad allmänhet.

Inom ramen för FPES startades FPE-forskningsfond 1993 med det då ursprungliga syftet att beakta forskningen inom transområdet men med fokus främst på transvestism (och i viss utsträckning på transsexualism). Forskningsfonden kom senare att utvecklas till AFTO (Arbetsgruppen för Forskning inom TransOmrådet). Målsättningen för AFTO blev och är bland annat att diskutera eller spegla forskningen inom hela det område som vi brukar benämna som transgender-forskning. Transgender-begreppet har av många beskrivits som ett slags paraplybegrepp som fångar in olika variationer som finns inom transområdet.

I AFTOs uppgifter ingår bland annat att beakta forskningen som har utförts och som sker i världen inom olika discipliner och som diskuteras av forskare med olika ämnesbakgrund inom medicin, psykiatri, psykologi, sociologi, antropologi, rättsvetenskap, folkhälsovetenskap eller socialpolitik, bara för att nu nämna några exempel. AFTO-gruppens sammansättning har varierat under åren och består av personer som bland annat omfattar vetenskapligt intresserade medlemmar från FPES och individer från universitet och högskolor eller professionellt verksamma personer.

De skrifter, artiklar eller forskningsrapporter som finns uppladdade på den nu aktuella AFTO-hemsidan bör naturligtvis läsas med en kritisk eller reflekterande blick. På sedvanligt sätt bör man som läsare reflektera över stringensen i respektive skrifts val och beskrivning av syfte, forskningsfrågor, aktuella begreppsdefinitioner, metodologiska tillvägagångssätt, teoretiska analyser och de slutsatser som presenteras. Skrifter kan ha både fördelar och olika typer av begränsningar och det är viktigt att vara medveten om det. En skrift som exempelvis har teoretiska och/eller metodologiska brister kan ändå vara värdefull i den meningen att den kan bidra till att synliggöra potentiella kunskapsluckor som behöver belysas eller beaktas i fortsatt forskning.