Svenska statliga utredningar och myndighetsrapporter
Transpersoner i Sverige
Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor
SOU 2017:92
Betänkande av Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner
Utdrag ur sammanfattningen:
Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner redogör i detta betänkande för resultaten av vår kartläggning av transpersoners levnadsvillkor. Vi lämnar också förslag till åtgärder inom flera områden i syfte att stärka transpersoners ställning. Utredningens utgångspunkter och sammanhang
Utredningen redogör inledningsvis för några av de politikområden som våra förslag berör. Med start i det globala och europeiska arbetet för mänskliga rättigheter går vi sedan vidare till arbetet för mänskliga rättigheter generellt i Sverige, åtgärder för hbtq-personers rättigheter, arbetet mot diskriminering, för jämställdhet och för folkhälsa.
Bland annat beskriver vi utformningen av En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, utvärderingen av denna, och några goda exempel på strategier från andra länder. Vi gör också en kortare analys av jämställdhetsarbetet ur ett transperspektiv, och redogör ur ett transperspektiv för några av de senaste satsningarna mot diskriminering och för jämställdhet. Förslagen under nedanstående rubrik har sin bakgrund i såväl båda dessa kapitel som i kapitlet om levnadsvillkor.
Transpersoners levnadsvillkor
Utredningen ska, enligt direktiven, undersöka hur transpersoner påverkas av samhällets cis- och heteronorm samt identifiera de hinder som finns i samhället för transpersoners möjligheter att leva i enlighet med sin könsidentitet. Vid behov ska utredningen även föreslå insatser för att åtgärda eventuella brister.
Utredningens slutsats är bland annat att arbetet för att förbättra transpersoners levnadsvillkor måste stärkas på ett strukturellt plan, med förtydliganden av ansvar och uppdrag till myndigheter.
Läs direkt på skärmen:
Ladda ner pdf, 5 MB: Transpersoner i Sverige
En kort introduktion till rapporten
Vem får man vara i vårt samhälle?
Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa (2008)
Sam Larsson, John Lilja och Bjöörn Fossum i samarbete med Maj-Briht Bergström-Walan och MarianneBerg
Baksidestexten
Denna rapport utgör en kort introduktion till rapporten ”Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa.” Huvudrapporten är den första svenska kunskapssammanställning som gjorts om transpersoners psykosociala situation och hälsa. Statens folkhälsoinstitut publicerar båda rapporterna som ett tillägg till den förra regeringens uppdrag att utreda hälsosituationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt).
De problem avseende psykosocial situation och psykisk hälsa som många transpersoner upplever aktualiserar frågan hur samhället kan bidra till en förbättrad utveckling och förståelse för transpersoners situation. En nyckel till detta är vetenskaplig kunskap. I denna introduktion lyfts bland annat:
- Frågor som är centrala för transpersoners livssituation och
psykiska hälsa.- Forskning som kan underlätta förståelsen av transpersoner.
- Problematisering av traditionella identitetskonstruktioner och av heteronormen.
- Transpersonsfenomenet i ett historiskt perspektiv.
- Förslag till insatser och fortsatt forskning.
Rapporten riktar sig till politiker, beslutsfattare och studerande. Andra viktiga målgrupper är skol- och vårdpersonal, men också en intresserad allmänhet. Författare är docent Sam Larsson, professor John Lilja och medicine doktor Bjöörn Fossum i samarbete med sexolog Maj-Briht Bergström-Walan och docent Marianne Berg.
Läs direkt på skärmen:
Ladda ner pdf, 5,8 MB: Vem får man vara i vårt samhälle?
Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige
Folkhälsomyndigheten
Sammanfattning
Utgångspunkten för denna rapport är Folkhälsomyndighetens arbete med att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner. Rapporten beskriver hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland transpersoner i Sverige, utifrån en självselekterad, anonym, webbaserad enkätstudie.
Analysen är baserad på svar från 800 respondenter, vilket gör att detta är den hittills största svenska folkhälsoenkät som är riktad till transpersoner.
Studieresultaten visar att majoriteten av respondenterna uppger ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, samtidigt som det är en minoritet som känner att de helt kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Många uppger psykisk ohälsa i form av tankar på självmord och självmordsförsök. Studiens resultat tyder på att det främst är livsvillkor som påverkar förutsättningarna för hälsan bland transpersoner, som bland annat kränkande behandling, diskriminering, våld och lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Livsvillkor kan påverka hälsoutfall på en mängd olika sätt samt begränsa transpersoners livsutrymme och möjlighet att leva i enlighet med sin identitet.
Resultaten visar på behov av samhällsinsatser som bidrar till ett tryggt livsutrymme för transpersoner, som framför allt främjar psykosocial hälsa och som förebygger trakasserier, diskriminering och våld. Det är nödvändigt med ett normkritiskt arbete som bör utföras med bred ansats och i samverkan med aktörer på olika samhällsnivåer.
Nedan följer en sammanfattning av huvudresultaten fördelat efter rapportens olika kapitel:
Livsvillkor
Kränkande behandling: Över hälften av respondenterna angav att de minst en gång under de senaste tre månaderna blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande, framför allt på grund av sitt könsuttryck.
Diskriminering: 65 procent av respondenterna angav att de har avstått från olika aktiviteter under de senaste 12 månaderna, av rädsla för att bli dåligt behandlade eller diskriminerade på grund av sin transerfarenhet. Bland annat har respondenterna avstått från att delta i sociala evenemang, närma sig människor de inte känner och gå på gym eller träna.
Våld: Ungefär var femte respondent svarade att de någon gång utsatts för våld på grund av sin transerfarenhet. Vidare har över en tredjedel blivit utsatt för psykiskt våld under de senaste 12 månaderna, framför allt på allmän plats eller nöjesställe.
Många har utsatts för sexuellt våld och 30 procent angav att de någon gång har blivit tvingade till sex mot sin vilja.Trygghet: Nästan hälften av respondenterna angav att de ofta eller alltid avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller ofredade på något annat sätt.
Levnadsvanor
Droger: Nästan en tiondedel av respondenterna har använt droger under de senaste sex månaderna.
Fysisk aktivitet: Var femte respondent har rapporterat att de har en stillasittande fritid. Drygt en fjärdedel skulle vilja träna mer men uppger att de begränsas av sin transerfarenhet.
Förhållande till mat och ätande: Över en tredjedel av respondenterna har ett problematiskt förhållande till mat och ätande.
Hälsa
Allmänt hälsotillstånd: Hälften uppgav att de har ett bra allmänt hälsotillstånd, medan cirka en femtedel har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Nedsatt arbetsförmåga: Över hälften av respondenterna angav att deras arbetsförmåga eller vardag är begränsad i någon grad på grund av en fysisk eller psykisk sjukdom.
Psykisk hälsa: 36 procent av respondenterna svarade att de minst en gång under de senaste 12 månaderna allvarligt övervägt att ta sitt liv. Cirka en tredjedel rapporterade att de någon gång försökt att ta sitt liv.
Sexuell hälsa: Majoriteten anser att de i stort sett eller helt kan leva sexuellt så som de själva önskar. Cirka en tredjedel tycker dock inte alls att de kan leva sexuellt på det sätt som de själva önskar.Livskvalitet
Majoriteten av respondenterna rapporterade att de har en god livskvalitet. Endast en tiondedel känner att de helt kan leva enligt sin könsidentitet.
Läs direkt på skärmen:
Ladda ner pdf, 1,2 MB: Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner
Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner –
En kartläggning av resultat från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor
Folkhälsomyndigheten
Sammanfattning
I denna rapport beskrivs livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år. Data är hämtade från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018, 2020 och 2021. Under dessa år var det 260 svarspersoner över 65 år som identifierade sig som homosexuella och 378 som bisexuella, och 287 angav att de har transerfarenhet. På grund av begränsningar i datamaterialet går resultaten inte att generalisera till alla hbt-personer i befolkningen. Resultaten i rapporten gäller alltså enbart de som har svarat på enkätfrågorna.
Generellt bra hälsa men sämre levnadsvanor
De flesta äldre hbt-personer uppger att de har en god allmän hälsa, med få skillnader gentemot övriga befolkningen, men bland homosexuella och bisexuella personer är det en lägre andel som rapporterar gott psykiskt välbefinnande.
Äldre hbt-personer rapporterar i högre grad att de riskkonsumerar alkohol, är otillräckligt fysiskt aktiva och har en stillasittande fritid, jämfört med både heterosexuella och äldre personer utan transerfarenhet.
Bisexuella personer mer utsatta när det gäller livsvillkor
Äldre bisexuella personer är särskilt utsatta när det gäller livsvillkor. Exempelvis har de lägre socialt deltagande än andra grupper, känner mindre tillit till andra människor och saknar oftare emotionellt stöd. Dessutom hamnar de oftare i ekonomisk utsatthet.
Utvecklingsområden
Utifrån studiens resultat och tidigare forskning bedömer Folkhälsomyndigheten att utveckling inom följande områden kan skapa bättre förutsättningar för god och jämlik hälsa:
- För att följa upp ojämlikheter i hälsa och förutsättningar för hälsa behöver metoder som kompletterar befolkningsstudier identifieras och utvecklas. Uppföljningarna bör utformas så att resultat och statistik kan könsuppdelas, och omfatta olika undergrupper inom akronymen hbtqi så att även queera personer och personer med intersexvariation inkluderas.
- Äldre hbtqi-personers hälsa kan främjas genom kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma. Insatserna bör vara kunskapshöjande bland annat om hbtqi-personers specifika erfarenheter och behov samt motverka uttryck av hetero- och cisnormativitet. Det kan till exempel gälla bemötande och generell hbtqi-kompetens.
Läs direkt på skärmen: