Färre hatbrott anmäls
Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har minskat med sex procent sedan 2008. Mest minskar anmälningar med homo-, bi- och heterofobiska motiv, som gått ner med 32 procent de senaste fem åren, medan afrofobiska och antiromska motiv ökar. Det visar Hatbrottsstatistiken 2012, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
Av polisanmälningarna från 2012 uppskattar Brå att knappt 5 520 polisanmälningar innehåller ett identifierat hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:
- 72 procent (3 980 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.
- 13 procent (710 anmälningar) ha homofobiska, bifobiska eller heterofobiska motiv.
- 6 procent (310 anmälningar) ha islamofobiska motiv.
- 5 procent (260 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
- 4 procent (220 anmälningar) ha antisemitiska motiv.
- 1 procent (40 anmälningar) ha transfobiska motiv.
– Antalet anmälningar under 2012 är i princip oförändrade sedan 2011 då 5 490 identifierade hatbrott anmäldes, säger Carina Djärv, utredare på Brå. Däremot har anmälningar med homofobiska motiv minskat under de senaste åren. Det kan tyda på en minskning av homofobiska hatbrott i samhället eftersom polisens satsningar borde ha lett till fler identifierade anmälningar, men samtidigt har acceptansen för homosexualitet ökat i samhället under senare år.
Det är dock inte alla motiv som minskar. Anmälningar med afrofobiska motiv har ökat med 24 procent sedan 2008 och antiromska har ökat med 21 procent.
Olaga hot vanligast
Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (41 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (16 procent vardera). Andelen anmälningar om våldsbrott har minskat med 5 procentenheter sedan 2008, däremot har andelen anmälningar om ärekränkning ökat med 4 procentenheter under samma period.
Många unga dubbelt utsatta
För första gången har resultat från Skolundersökningen om brott (SUB) använts som källa. Merparten (68 procent) av de elever i nionde klass som under 2011 utsattes för ett antireligiöst hatbrott, uppgav att de även utsattes för främlingsfientligt hatbrott. En ytterligare källa är Brås nationella trygghetsundersökning (NTU). Enligt den senaste NTU-mätningen uppskattas cirka 86 000 personer (1,2 procent) mellan 16 och 79 år, ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2011. Cirka 13 000 personer (0,2 procent) utsattes för homofobiska hatbrott och cirka 28 000 personer (0,4 procent) för antireligiösa hatbrott.
– Det finns en del lokala variationer, säger Fredrik Aspling, utredare på Brå. När det gäller exempelvis antisemitiska hatbrott ser vi att ökningen av anmälningar i Malmö även har påverkat siffrorna för Sverige som helhet. Men undantas Skåne från riksstatistiken är ökningen de senaste två åren så liten, att nivån kan betraktas som i stort sett oförändrad.
Anmäl hatbrott anonymt
En förklaring till att så pass få hatbrott med transfobiskt motiv anmäls till polisen kan vara rädsla för repressalier och för att bli outad som transperson. Stockholmpolisens hatbrottsgrupp har därför i samarbete med FPES Stockholm utarbetat en blankett för anonym anmälan av hatbrott. Syftet är att få en mer rättvisande statistik över antalet transfobiska hatbrott. Läs om blanketten här.
/Jane
