Enighet om förslag till ny könstillhörighetslag

FPES och tre andra föreningar som organiserar transpersoner rättigheter är eniga i sin syn på förslaget om förändrad könstillhörighetslag. En huvudfråga är att den nuvarande lagen behöver delas upp i en lag som reglerar juridiskt kön och en lag som reglerar könsbekräftande vård. Så här skriver föreningarna i ett gemensamt uttalande föranlett av att socialstyrelsen nu släppt en analys av regeringens två år gamla lagförslag:

Steg närmare nya lagar för ändring av kön

Strax innan valet 2018 lade regeringen fram en proposition till lagrådet för två nya lagar som är menade att ersätta dagens könstillhörighetslag. En lag som reglerar ändring av juridiskt kön och en lag som reglerar tillgång till könsbekräftande underlivskirurgi för transpersoner. Sedan dess har regeringen valt att utreda frågan ytterligare. Att dessa förändringar i lagstiftningen genomförs är efterlängtat och viktigt för att transpersoners rättigheter ska stärkas.

Socialstyrelsen fick augusti 2019 i uppdrag av regeringen att analysera åldersgränsen för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. Idag presenterar Socialstyrelsen sin analys där det framgår att det i dagsläget finns mer som talar emot än för att möjliggöra kirurgiska ingrepp i könsorganen före 18 års ålder, men konstaterar också att det finns individer under 18 år som har behov av dessa kirurgiska ingrepp. Vi organisationer som representerar transpersoner och deras närstående anser att det bör finnas en öppning för undantag från åldersgräns för vissa kirurgiska ingrepp i särskilda fall. Barnets bästa ska alltid vara avgörande.

I analysen lyfts också att det kan vara viktigt för barn att kunna ändra sitt juridiska kön.

– Att dela upp könstillhörighetslagen i två delar där den ena lagen behandlar könsbekräftande vård och den andra det juridiska könet, är ett självklart steg för ett land som vill värna mänskliga rättigheter, säger Ann-Marie Jönsson, ordförande FPES – Föreningen för transpersoner.

Regeringen har föreslagit att socialtjänsten ska avgöra i de fall där vårdnadshavare inte är överens om att ett barn ska ändra sitt juridiska kön. Vi ser att behovet av att stärka Socialtjänstens kompetens blir en fortsatt viktig fråga för att säkerställa att barn inte far illa på grund av okunskap.

Även om Socialstyrelsen inte har använt sig av ett barnrättsperspektiv i sina analyser är det viktigt att se denna fråga i ljuset av att Barnkonventionen sedan årsskiftet är svensk lag. Idag sätts många barns liv på paus i väntan på att få både rätt vård och ändra till rätt juridiskt kön. Det är dags att även barn med transerfarenheter får full tillgång till sina rättigheter, och att alla barns bästa sätts i främsta rummet.

– I rapporten blir det tydligt att när barn som berörs av detta själva får berätta, lyfter de vikten av sin egen rätt till att ändra juridiskt kön. Barnkonventionen är nu lag, och den är mycket tydlig med att vi måste lyssna till barnens egna röster, säger Edwin Fondén, förbundsordförande Transammans – förbundet för transpersoner och närstående.

Nuvarande könstillhörighetslag började gälla för nästan femtio år sedan. Under åren har samhällets syn på människors värde, rätt till liv och bestämmande över sin egen kropp förändrats. Det är viktigt att lagstiftningen faktiskt speglar den människosyn som samhället står för idag.

– Frågan om en ny könstillhörighetslag har i olika omgångar utretts under hela 14 år. Vi ser nu inga hinder för regeringen att ta fram ett reviderat lagförslag. En ny lagstiftning är ett viktigt steg för att tillförsäkra transpersoner bättre livsvillkor, säger Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL.

Bookmark and Share