Transpersoner i Sverige
Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor
SOU 2017:92

Betänkande av Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner

Utdrag ur sammanfattningen:

Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner redogör i detta betänkande för resultaten av vår kartläggning av transpersoners levnadsvillkor. Vi lämnar också förslag till åtgärder inom flera områden i syfte att stärka transpersoners ställning. Utredningens utgångspunkter och sammanhang

Utredningen redogör inledningsvis för några av de politikområden som våra förslag berör. Med start i det globala och europeiska arbetet för mänskliga rättigheter går vi sedan vidare till arbetet för mänskliga rättigheter generellt i Sverige, åtgärder för hbtq-personers rättigheter, arbetet mot diskriminering, för jämställdhet och för folkhälsa.

Bland annat beskriver vi utformningen av En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, utvärderingen av denna, och några goda exempel på strategier från andra länder. Vi gör också en kortare analys av jämställdhetsarbetet ur ett transperspektiv, och redogör ur ett transperspektiv för några av de senaste satsningarna mot diskriminering och för jämställdhet. Förslagen under nedanstående rubrik har sin bakgrund i såväl båda dessa kapitel som i kapitlet om levnadsvillkor.

Transpersoners levnadsvillkor

Utredningen ska, enligt direktiven, undersöka hur transpersoner påverkas av samhällets cis- och heteronorm samt identifiera de hinder som finns i samhället för transpersoners möjligheter att leva i enlighet med sin könsidentitet. Vid behov ska utredningen även föreslå insatser för att åtgärda eventuella brister.

Utredningens slutsats är bland annat att arbetet för att förbättra transpersoners levnadsvillkor måste stärkas på ett strukturellt plan, med förtydliganden av ansvar och uppdrag till myndigheter.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 5 MB: Transpersoner i Sverige

En kort introduktion till rapporten

Vem får man vara i vårt samhälle?

Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa (2008)

Sam Larsson, John Lilja och Bjöörn Fossum i samarbete med Maj-Briht Bergström-Walan och MarianneBerg

Baksidestexten

Denna rapport utgör en kort introduktion till rapporten ”Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa.” Huvudrapporten är den första svenska kunskapssammanställning som gjorts om transpersoners psykosociala situation och hälsa. Statens folkhälsoinstitut publicerar båda rapporterna som ett tillägg till den förra regeringens uppdrag att utreda hälsosituationen för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt).

De problem avseende psykosocial situation och psykisk hälsa som många transpersoner upplever aktualiserar frågan hur samhället kan bidra till en förbättrad utveckling och förståelse för transpersoners situation. En nyckel till detta är vetenskaplig kunskap. I denna introduktion lyfts bland annat:

• Frågor som är centrala för transpersoners livssituation och
  psykiska hälsa.
• Forskning som kan underlätta förståelsen av transpersoner.
• Problematisering av traditionella identitetskonstruktioner och av heteronormen.
• Transpersonsfenomenet i ett historiskt perspektiv.
• Förslag till insatser och fortsatt forskning.

Rapporten riktar sig till politiker, beslutsfattare och studerande. Andra viktiga målgrupper är skol- och vårdpersonal, men också en intresserad allmänhet. Författare är docent Sam Larsson, professor John Lilja och medicine doktor Bjöörn Fossum i samarbete med sexolog Maj-Briht Bergström-Walan och docent Marianne Berg.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 5,8 MB: Vem får man vara i vårt samhälle?

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

Utgångspunkten för denna rapport är Folkhälsomyndighetens arbete med att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner. Rapporten beskriver hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland transpersoner i Sverige, utifrån en självselekterad, anonym, webbaserad enkätstudie.

Analysen är baserad på svar från 800 respondenter, vilket gör att detta är den hittills största svenska folkhälsoenkät som är riktad till transpersoner.

Studieresultaten visar att majoriteten av respondenterna uppger ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, samtidigt som det är en minoritet som känner att de helt kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Många uppger psykisk ohälsa i form av tankar på självmord och självmordsförsök. Studiens resultat tyder på att det främst är livsvillkor som påverkar förutsättningarna för hälsan bland transpersoner, som bland annat kränkande behandling, diskriminering, våld och lågt förtroende för samhällsinstitutioner. Livsvillkor kan påverka hälsoutfall på en mängd olika sätt samt begränsa transpersoners livsutrymme och möjlighet att leva i enlighet med sin identitet.

Resultaten visar på behov av samhällsinsatser som bidrar till ett tryggt livsutrymme för transpersoner, som framför allt främjar psykosocial hälsa och som förebygger trakasserier, diskriminering och våld. Det är nödvändigt med ett normkritiskt arbete som bör utföras med bred ansats och i samverkan med aktörer på olika samhällsnivåer.

Nedan följer en sammanfattning av huvudresultaten fördelat efter rapportens olika kapitel:

Livsvillkor

Kränkande behandling: Över hälften av respondenterna angav att de minst en gång under de senaste tre månaderna blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande, framför allt på grund av sitt könsuttryck.

Diskriminering: 65 procent av respondenterna angav att de har avstått från olika aktiviteter under de senaste 12 månaderna, av rädsla för att bli dåligt behandlade eller diskriminerade på grund av sin transerfarenhet. Bland annat har respondenterna avstått från att delta i sociala evenemang, närma sig människor de inte känner och gå på gym eller träna.

Våld: Ungefär var femte respondent svarade att de någon gång utsatts för våld på grund av sin transerfarenhet. Vidare har över en tredjedel blivit utsatt för psykiskt våld under de senaste 12 månaderna, framför allt på allmän plats eller nöjesställe.
Många har utsatts för sexuellt våld och 30 procent angav att de någon gång har blivit tvingade till sex mot sin vilja.

Trygghet: Nästan hälften av respondenterna angav att de ofta eller alltid avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller ofredade på något annat sätt.

Levnadsvanor

Droger: Nästan en tiondedel av respondenterna har använt droger under de senaste sex månaderna.

Fysisk aktivitet: Var femte respondent har rapporterat att de har en stillasittande fritid. Drygt en fjärdedel skulle vilja träna mer men uppger att de begränsas av sin transerfarenhet.

Förhållande till mat och ätande: Över en tredjedel av respondenterna har ett problematiskt förhållande till mat och ätande.

Hälsa

Allmänt hälsotillstånd: Hälften uppgav att de har ett bra allmänt hälsotillstånd, medan cirka en femtedel har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Nedsatt arbetsförmåga: Över hälften av respondenterna angav att deras arbetsförmåga eller vardag är begränsad i någon grad på grund av en fysisk eller psykisk sjukdom.

Psykisk hälsa: 36 procent av respondenterna svarade att de minst en gång under de senaste 12 månaderna allvarligt övervägt att ta sitt liv. Cirka en tredjedel rapporterade att de någon gång försökt att ta sitt liv.
Sexuell hälsa: Majoriteten anser att de i stort sett eller helt kan leva sexuellt så som de själva önskar. Cirka en tredjedel tycker dock inte alls att de kan leva sexuellt på det sätt som de själva önskar.

Livskvalitet

Majoriteten av respondenterna rapporterade att de har en god livskvalitet. Endast en tiondedel känner att de helt kan leva enligt sin könsidentitet.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 1,2 MB: Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner –

En kartläggning av resultat från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor

Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

I denna rapport beskrivs livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer). Med äldre avses personer i åldrarna 65–84 år. Data är hämtade från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018, 2020 och 2021. Under dessa år var det 260 svarspersoner över 65 år som identifierade sig som homosexuella och 378 som bisexuella, och 287 angav att de har transerfarenhet. På grund av begränsningar i datamaterialet går resultaten inte att generalisera till alla hbt-personer i befolkningen. Resultaten i rapporten gäller alltså enbart de som har svarat på enkätfrågorna.

Generellt bra hälsa men sämre levnadsvanor

De flesta äldre hbt-personer uppger att de har en god allmän hälsa, med få skillnader gentemot övriga befolkningen, men bland homosexuella och bisexuella personer är det en lägre andel som rapporterar gott psykiskt välbefinnande.

Äldre hbt-personer rapporterar i högre grad att de riskkonsumerar alkohol, är otillräckligt fysiskt aktiva och har en stillasittande fritid, jämfört med både heterosexuella och äldre personer utan transerfarenhet.

Bisexuella personer mer utsatta när det gäller livsvillkor

Äldre bisexuella personer är särskilt utsatta när det gäller livsvillkor. Exempelvis har de lägre socialt deltagande än andra grupper, känner mindre tillit till andra människor och saknar oftare emotionellt stöd. Dessutom hamnar de oftare i ekonomisk utsatthet.

Utvecklingsområden

Utifrån studiens resultat och tidigare forskning bedömer Folkhälsomyndigheten att utveckling inom följande områden kan skapa bättre förutsättningar för god och jämlik hälsa:

• För att följa upp ojämlikheter i hälsa och förutsättningar för hälsa behöver metoder som kompletterar befolkningsstudier identifieras och utvecklas. Uppföljningarna bör utformas så att resultat och statistik kan könsuppdelas, och omfatta olika undergrupper inom akronymen hbtqi så att även queera personer och personer med intersexvariation inkluderas.
• Äldre hbtqi-personers hälsa kan främjas genom kunskapshöjande insatser till yrkesverksamma. Insatserna bör vara kunskapshöjande bland annat om hbtqi-personers specifika erfarenheter och behov samt motverka uttryck av hetero- och cisnormativitet. Det kan till exempel gälla bemötande och generell hbtqi-kompetens.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,9 MB: Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos äldre homosexuella, bisexuella och transpersoner

Standards of Care for the Health of Transgender and Gender Diverse People, Version 8

Coleman, E., et al
International Journal of Transgender Health

ABSTRACT

Background: Transgender healthcare is a rapidly evolving interdisciplinary field. In the last decade, there has been an unprecedented increase in the number and visibility of transgender and gender diverse (TGD) people seeking support and gender-affirming medical treatment in parallel with a significant rise in the scientific literature in this area. The World Professional Association for Transgender Health (WPATH) is an international, multidisciplinary, professional association whose mission is to promote evidence-based care, education, research, public policy, and respect in transgender health. One of the main functions of WPATH is to promote the highest standards of health care for TGD people through the Standards of Care (SOC). The SOC was initially developed in 1979 and the last version (SOC-7) was published in 2012. In view of the increasing scientific evidence, WPATH commissioned a new version of the Standards of Care, the SOC-8.

Aim: The overall goal of SOC-8 is to provide health care professionals (HCPs) with clinical guidance to assist TGD people in accessing safe and effective pathways to achieving lasting personal comfort with their gendered selves with the aim of optimizing their overall physical health, psychological well-being, and self-fulfillment.

Methods: The SOC-8 is based on the best available science and expert professional consensus in transgender health. International professionals and stakeholders were selected to serve on the SOC-8 committee. Recommendation statements were developed based on data derived from independent systematic literature reviews, where available, background reviews and expert opinions. Grading of recommendations was based on the available evidence supporting interventions, a discussion of risks and harms, as well as the feasibility and acceptability within different contexts and country settings.

Results: A total of 18 chapters were developed as part of the SOC-8. They contain recommendations for health care professionals who provide care and treatment for TGD people. Each of the recommendations is followed by explanatory text with relevant references. General areas related to transgender health are covered in the chapters Terminology, Global Applicability, Population Estimates, and Education. The chapters developed for the diverse population of TGD people include Assessment of Adults, Adolescents, Children, Nonbinary, Eunuchs, and Intersex Individuals, and people living in Institutional Environments. Finally, the chapters related to gender-affirming treatment are Hormone Therapy, Surgery and Postoperative Care, Voice and Communication, Primary Care, Reproductive Health, Sexual Health, and Mental Health.

Conclusions: The SOC-8 guidelines are intended to be flexible to meet the diverse health care needs of TGD people globally. While adaptable, they offer standards for promoting optimal health care and guidance for the treatment of people experiencing gender incongruence. As in all previous versions of the SOC, the criteria set forth in this document for gender-affirming medical interventions are clinical guidelines; individual health care professionals and programs may modify these in consultation with the TGD person.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 15,2 MB: Standards of Care for the Health of Transgender and Gender Diverse People, Version 8

“I bet being trans in The Netherlands is like living in the future”: Could The Netherlands serve as an imperfect “gold standard” comparator for transgender youth research in the United States?

vam der Miesen, A.I.R., et al
International Journal of Transgender Health

ABSTRACT

Background: In available comparative studies, Dutch transgender youth have consistently shown better psychosocial well-being compared to those in other countries. Therefore, the Netherlands (N.L.) could be considered a gold-standard—though imperfect—comparator for transgender youth research. The United States (U.S.) is heterogeneous in its policies and practices impacting transgender youth, and policies are in flux. This study examines similarities and differences between U.S. and Dutch policies, practices, and contexts relevant to the well-being of transgender adolescents.

Methods: A three-stage Delphi procedure was conducted with expert panels in the N.L. and U.S.

Results: This process identified candidate mechanisms driving differences in outcomes for transgender youth between the countries, including: (1) training provided to Dutch students and schools to promote acceptance and understanding of gender diversity; (2) availability of gender specialists for Dutch youth; (3) insurance coverage of broad gender-related services in the N.L., compared to inconsistent coverage in the U.S. and numerous state care bans; and (4) a Dutch public that is largely accepting of gender diversity, with historical roots of acceptance dating back three decades.

Discussion: Study findings indicate intersectional racial inequities remain inadequately addressed in both countries. Primary ongoing needs in each country and novel approaches to improve outcomes are discussed.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 2,5 MB: “I bet being trans in The Netherlands is like living in the future”

The Dynamic Development of Gender Variability

Fausto-Sterling, A.
Journal of Homosexuality

We diagram and discuss theories of gender identity development espoused by the clinical groups represented in this special issue. We contend that theories of origin relate importantly to clinical practice, and argue that the existing clinical theories are under- developed. Therefore, we develop a dynamic systems framework for gender identity development. Specifically, we suggest that critical aspects of presymbolic gender embodiment occur during infancy as part of the synchronous interplay of caregiver-infant dyads. By 18 months, a transition to symbolic representation and the beginning of an internalization of a sense of gender can be detected and consolidation is quite evident by 3 years of age. We conclude by suggesting empirical studies that could expand and test this framework. With the belief that better, more explicit developmental theory can improve clinical practice, we urge that clinicians take a dynamic developmental view of gender identity formation into account.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,7 MB: The Dynamic Development of Gender Variability

The Transgender Identity Survey:

A Measure of Internalized Transphobia

Bockting, W.O., et al.
LGBT Health

Abstract

Purpose: We describe the development of a measure of internalized transphobia, defined as discomfort with one’s transgender identity as a result of internalizing society’s normative gender expectations.

Methods: An item pool was created based on responses from a small clinical sample (N= 12) to an open-ended questionnaire. Expert judges reviewed the items, resulting in a 60-item instrument for empirical testing. We conducted exploratory factor analysis (EFA) by using a community sample of 430 transgender individuals (aged 18– 72, mean [M]= 37.4, standard deviation [SD]= 12.0), and confirmatory factor analysis (CFA) by using an online sample of 903 transgender individuals (aged 18–66, M= 31.6, SD= 11.1). Construct validity was examined by using correlations with instruments assessing related constructs administered to the online sample.

Results: EFA resulted in a 52-item instrument with four subscales: Pride, Passing, Alienation, and Shame. CFA, after removal of half of the items, retained the four-factor structure. The final 26-item scale showed excellent internal consistency (0.90) and test–retest reliability (0.93). The factors showed a pattern of association with crossgender identity, gender ideology, outness, felt stigma, self-esteem, and psychological distress consistent with moderate-to-good construct validity.

Conclusion: Internalized transphobia can be conceptualized as four inter-related dimensions: pride in transgender identity (reverse scored), investment in passing as a cisgender person, alienation from other transgender people, and shame. The Transgender Identity Survey reliably assesses this construct, useful in research to understand the impact of minority stress on transgender people’s health. It can also be used in clinical practice to assess internalized transphobia at intake and follow-up.

Keywords: identity, internalized transphobia, measure, minority stress, stigma, transgender

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,5 MB: A Measure of Internalized Transphobia

Adult Development and Quality of Life of Transgender and Gender Nonconforming People

Bockting, W.O., et al.
Curr Opin Endocrinol Diabetes Obes.

Abstract

Purpose of review — Research on the health of transgender and gender nonconforming people has been limited with most of the work focusing on transition-related care and HIV. This review summarizes research to date on the overall development and quality of life of transgender and gender nonconforming adults, and makes recommendations for future research.

Recent findings — Pervasive stigma and discrimination attached to gender nonconformity affect the health of transgender people across the lifespan, particularly when it comes to mental health and wellbeing. Despite the related challenges, transgender and gender nonconforming people may develop resilience over time. Social support and affirmation of gender identity play herein a critical role. While there is a growing awareness of diversity in gender identity and expression among this population, a comprehensive understanding of biopsychosocial development beyond the gender binary and beyond transition is lacking.

Summary — Greater visibility of transgender people in society has revealed the need to understand and promote their health and quality of life broadly, including but not limited to gender dysphoria and HIV. This means addressing their needs in context of their families and communities, sexual and reproductive health, and successful aging. Research is needed to better understand what factors are associated with resilience and how it can be effectively promoted.

Keywords Transgender; gender identity; lifespan development; quality of life

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,7 MB: Adult Development and Quality of Life of Transgender and Gender Nonconforming People

Transgender identity: Development, management and affirmation

Doyle, D.M.
ScienceDirect

Abstract

In this review, I discuss recent research on transgender identity development, management and affirmation, situating key topics within a social feedback model of transgender identity. This model foregrounds the dynamic interplay between internal and external influences on transgender identity. Furthermore, issues of intersectionality are highlighted throughout and located within broader socio-political contexts. Collectively, research on topics such as gender euphoria, passing, identity affirmation and social transitions, among others, points to the pivotal role of supportive social relationships and social environments in the healthy development and expression of transgender identities. Future work should prioritize longitudinal studies with careful and rigorous assessment of identity related constructs in order to further examine these and other topics.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,5 MB: Transgender identity: Development, management and affirmation

Stability After Legal Gender Change Among Adults With Gender Dysphoria

Kristen D. Clark
Jama Network Open

Abstract

Importance The number of people seeking treatment for gender dysphoria (GD) has risen in recent decades, yet data remain limited for understanding cases of detransition (ie, the reversal of social, medical, or legal transition). Legal gender change in national registers poses an opportunity to examine legal gender reversals, which may reflect an aspect of the detransition process, while also informing an understanding of the stability after a legal gender change.

Objective To determine the probability of obtaining a legal gender change and its stability over time among people diagnosed with GD in Sweden during a 10-year study period.

Design, Setting, and Participants In this population cohort study using data from Swedish national registers from January 1, 2013, to December 31, 2023, individuals who received their first International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10), diagnosis code for GD during the study period were included. While participants may have received a GD ICD-10 code as youths, legal gender changes only occurred for adults (aged 18 years) based on legal requirements during the time of data collection.

Exposure Gender dysphoria.

Main Outcome and Measures Legal gender change and its stability, that is, absence of legal gender reversal, as reported in the registry. Kaplan-Meier survival analysis was used to determine the probability of legal gender change and its stability during a 10-year study period. + Supplemental content Author affiliations and article information are listed at the end of this article.

Results A total of 7293 people with a GD diagnosis were included (36 025 person-years). Approximately one-third of the sample (n = 2467) obtained a legal gender change during the study period. The probability of legal gender change at 10 years following diagnosis was 58.3% (95% CI, 56.2%-60.4%). Twenty-one cases of legal gender reversal were identified. The probability of legal gender stability at 10 years following the initial change was 97.7% (95% CI, 96.3%-99.2%), with no differences by sex assigned at birth for either outcome.

Conclusions and Relevance In this cohort study using national population registry data, a significant proportion of participants with GD in Sweden obtained legal gender change within 10 years of follow-up. Despite significant growth of the population with GD, the probability of legal gender stability during the 10-year study period was high, at almost 98%. These results highlight that legal gender reversal was an infrequent occurrence in a national sample. Key Points Question What is the probability that the changed legal gender among people with gender dysphoria (GD) will remain stable over time? Findings In this national cohort study, 7293 people with GD had a 58% probability of obtaining a legal gender change over time and an almost 98% probability that the legal gender remained stable. No differences based on sex assigned at birth or age were observed. Meaning These findings suggest that among the most recent cohort of people who have sought treatment for GD and legally changed their gender, there is a low risk for legal gender reversal.

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,9 MB: Stability After Legal Gender Change Among Adults With Gender Dysphoria

Transgender people: health at the margins of society

Sam Winter, Milton Diamond, Jamison Green, Dan Karasic, Terry Reed, Stephen Whittle, Kevan Wylie
School of Public Health, Faculty of Health Sciences, Curtin University, Perth, WA, Australia

In this paper we examine the social and legal conditions in which many transgender people (often called trans people) live, and the medical perspectives that frame the provision of health care for transgender people across much of the world. Modern research shows much higher numbers of transgender people than were apparent in earlier clinic-based studies, as well as biological factors associated with gender incongruence. We examine research showing that many transgender people live on the margins of society, facing stigma, discrimination, exclusion, violence, and poor health. They often experience difficulties accessing appropriate health care, whether specific to their gender needs or more general in nature. Some governments are taking steps to address human rights issues and provide better legal protection for transgender people, but this action is by no means universal. The mental illness perspective that currently frames health-care provision for transgender people across much of the world is under scrutiny. The WHO diagnostic manual may soon abandon its current classifi cation of transgender people as mentally disordered. Debate exists as to whether there should be a diagnosis of any sort for transgender children below the age of puberty

Läs direkt på skärmen:

Ladda ner pdf, 0,3 MB: Transgender people: health at the margins of society