FPES Remissvar på Vårdområdet könsdysfori som nationell högspecialiserad vård

FPES Remissvar till förslaget med diarienummer 5.3-13381/2019
Genomlysning av vårdområdet könsdysfori som nationell högspecialiserad vård

FPES har beretts tillfälle att yttra sig över Sakkunniggruppen för könsdysforis förslag Genomlysning av vårdområdet könsdysfori som nationell högspecialiserad vård (Dnr 5.3-13381/2019) och inkommer härmed med följande svar.

FPES ser både styrkor och brister i förslaget men har funnit att styrkorna överväger bristerna och väljer därför att tillstyrka definitionen, antal enheter, förslaget till särskilda villkor och konsekvensanalysen med nedanstående synpunkter.

1.    Brister och risker

Om förslaget genomförs så kommer könsdysforiutredningar bara att genomföras på fyra enheter i landet. Det ökade avståndet kommer att innebära en försämring för patientgruppen. Detta skulle i viss mån uppvägas om hemregionerna betalade resor, ersättning för förlorad arbetsinkomst och vid behov övernattning i förväg för patienter samt anhörig till minderåriga patienter och andra patienter i behov av stöd.

FPES anser att könsdysforivården ska ges med respekt för patienternas värdighet enligt samma principer som alla annan vård; utredarnas nuvarande grindvaktstänkande behöver förändras enligt WPATHs principer för informerat samtycke enligt Standards of Care 7. Vårdens koppling till psykiatrin måste minska. Det är också anmärkningsvärt att underlaget inte nämner att WHO kommer att flytta könsdysforidiagnoserna från psykiatrikapitlet i ICD-11.

Förslaget ger enheterna fler uppgifter än vad dagens utredningsteam har. Det är oklart om all personal kommer att välja att flytta med från dagens underbemannade enheter. FPES är oroligt att det i alla fall under ett övergångsskede kommer att vara svårt att genomföra utredningar utan ökning av väntetiderna som redan idag är orimligt långa.

Under rubriken Behandling som behöver finnas men som inte är definierat som NHV saknar FPES reduktion av struphuvudet, ansiktskirurgiska ingrepp för att ge ett mer feminint utseende, samt fettsugning på höfter för att ge ett mer maskulint utseende. Samtliga är åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda enligt kunskapsstöden.

Under rubriken avgränsningar bör insättning av bröstimplantat och – bland hjälpmedlen – binder (bröstlinda) nämnas som sådant som kan utföras respektive erbjudas i hemregionen.

2.    Styrkor och fördelar

Könsdyforivården är idag kritiserad – ofta på lösa grunder – av krafter som är emot den av ideologiska skäl. Att vården bedrivs som nationell högspecialiserad vård borde verka som en garanti för att den kan fortsätta att bedrivas under överskådlig tid.

Den kanske största fördelen med förslaget är att de regioner som får en NHVe rimligen måste budgetera tillräckligt med medel för att den ska kunna driva sin verksamhet och utan orimlig väntetid beta av de långa köerna.

FPES menar också att det finns fördelar för patienterna att större delar av vårdkedjan utförs vid samma enhet.

FPES anser vidare att det är positivt att förslaget innehåller krav på uppföljning av verksamheten, forskningsanknytning samt utbildning och kontakter av första linjens vård.

Slutligen anser FPES att texten “Vidare avseende kunskapsöverföring kan NHVe även ansvara för utbildningsinsatser riktade till Skol- och barnhälsovård, socialtjänst, politiker/tjänstemän. Även inom grundutbildningar såsom läkarprogrammet (inklusive ST) och psykologprogrammet, behövs ökad kunskap i området.” i slutet av kapitlet ”Framåtblick” bör återspeglas bland de särskilda villkoren under rubriken “Övrigt (krav på NHVe att utveckla t.ex. vårdplaner etc.)” dock med den uttalade begräsningen att NHVe endast ska ansvara för utbildningsinsatser om just vården av personer med könsdyfori – det finns andra organisationer som är bättre lämpade att utbilda och informera om transpersoners situation i samhället i stort.

Med vänliga hälsningar

Ann-Marie Jönsson
Ordförande
FPES

Posted

Äntligen! En transkvinna på en viktig politisk post som vice premiärminister i Belgien

Äntligen! En transkvinna på en viktig politisk post som vice premiärminister i Belgien. Medborgarna har inte ens lyft på ögonbrynen utan accepterar Petra de Sutter som den bäst lämpade för posten. Klicka gärna på länken för att läsa mer. Texten är på engelska.

https://www.politico.eu/article/petra-de-sutter-transgender-deputy-prime-minister-milestone-progress/

Vilken glädje för oss alla. Förhoppningsvis följer andra länder Belgiens exempel. Att välja den mest lämplige utan att tänka på könstillhörighet.Glädjefyllda hälsningar, FPES Styrelse.

Posted

FPES Hjältepris 2020

Föreningen för transpersoner FPES (Full Personality Expression) har beslutat sig för att dela ut årets hjältepris till författaren, debattören och skådespelerskan Aleksa Lundberg med följande motivering:            

”FPES Hjältepris för 2020 tilldelas Aleksa Lundberg för hennes mod att lyfta den viktiga och känsliga frågan om huruvida transitionen blev som tänkt. Hennes nyanserade sätt att behandla dessa svåra ting inger den största respekt. FPES visar sin uppskattning av Aleksa Lundbergs modiga handlande genom att tilldela henne Hjältepriset 2020.”

Normalt delas priset ut på Stockholm Pride men med tanke på rådande pandemi äger årets prisutdelning rum digitalt (för FPES medlemmar). För ev frågor ombeds ni kontakta föreningens ordförande, Ann-Marie Jönsson, på 08/604 13 93 eller 072/168 76 09. Eller på mejl: ordforande@fpes.se

Posted

Enkät om trans och Covid 19

En studie ska undersöka hur Covid 19 påverkar transvården och transpersoner. Studien lanseras i Sverige av Anova, könsidentitetsmottagningen vid Karolinska sjukhuset i Stockholm

Andreas Koehler och Timo Nieder från en forskargrupp knuten till könsidentitetsteamet i Hamburg och Joz Motmans från Gent satt ihop en webbenkät för att undersöka hur transpersoner påverkas av pandemin. Olika transorganisationer såsom Transgender Europe, TtM Phoenix Grupp i Ryssland och Bundesverband Trans* och dgti har deltagit i utformningen av enkäten. Läkare vid Anova har översatt till svenska.
Undersökningen har genomgått etikprövning i vid Center for Psyhosocial Medicine vid University Medical center Hamburg-Eppendorf.

Fyll i enkäten här: https://transcarecovid-19.com/svenska

 

 

Posted

Enighet om förslag till ny könstillhörighetslag

FPES och tre andra föreningar som organiserar transpersoner rättigheter är eniga i sin syn på förslaget om förändrad könstillhörighetslag. En huvudfråga är att den nuvarande lagen behöver delas upp i en lag som reglerar juridiskt kön och en lag som reglerar könsbekräftande vård. Så här skriver föreningarna i ett gemensamt uttalande föranlett av att socialstyrelsen nu släppt en analys av regeringens två år gamla lagförslag:

Steg närmare nya lagar för ändring av kön

Strax innan valet 2018 lade regeringen fram en proposition till lagrådet för två nya lagar som är menade att ersätta dagens könstillhörighetslag. En lag som reglerar ändring av juridiskt kön och en lag som reglerar tillgång till könsbekräftande underlivskirurgi för transpersoner. Sedan dess har regeringen valt att utreda frågan ytterligare. Att dessa förändringar i lagstiftningen genomförs är efterlängtat och viktigt för att transpersoners rättigheter ska stärkas.

Socialstyrelsen fick augusti 2019 i uppdrag av regeringen att analysera åldersgränsen för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. Idag presenterar Socialstyrelsen sin analys där det framgår att det i dagsläget finns mer som talar emot än för att möjliggöra kirurgiska ingrepp i könsorganen före 18 års ålder, men konstaterar också att det finns individer under 18 år som har behov av dessa kirurgiska ingrepp. Vi organisationer som representerar transpersoner och deras närstående anser att det bör finnas en öppning för undantag från åldersgräns för vissa kirurgiska ingrepp i särskilda fall. Barnets bästa ska alltid vara avgörande.

I analysen lyfts också att det kan vara viktigt för barn att kunna ändra sitt juridiska kön.

– Att dela upp könstillhörighetslagen i två delar där den ena lagen behandlar könsbekräftande vård och den andra det juridiska könet, är ett självklart steg för ett land som vill värna mänskliga rättigheter, säger Ann-Marie Jönsson, ordförande FPES – Föreningen för transpersoner.

Regeringen har föreslagit att socialtjänsten ska avgöra i de fall där vårdnadshavare inte är överens om att ett barn ska ändra sitt juridiska kön. Vi ser att behovet av att stärka Socialtjänstens kompetens blir en fortsatt viktig fråga för att säkerställa att barn inte far illa på grund av okunskap.

Även om Socialstyrelsen inte har använt sig av ett barnrättsperspektiv i sina analyser är det viktigt att se denna fråga i ljuset av att Barnkonventionen sedan årsskiftet är svensk lag. Idag sätts många barns liv på paus i väntan på att få både rätt vård och ändra till rätt juridiskt kön. Det är dags att även barn med transerfarenheter får full tillgång till sina rättigheter, och att alla barns bästa sätts i främsta rummet.

– I rapporten blir det tydligt att när barn som berörs av detta själva får berätta, lyfter de vikten av sin egen rätt till att ändra juridiskt kön. Barnkonventionen är nu lag, och den är mycket tydlig med att vi måste lyssna till barnens egna röster, säger Edwin Fondén, förbundsordförande Transammans – förbundet för transpersoner och närstående.

Nuvarande könstillhörighetslag började gälla för nästan femtio år sedan. Under åren har samhällets syn på människors värde, rätt till liv och bestämmande över sin egen kropp förändrats. Det är viktigt att lagstiftningen faktiskt speglar den människosyn som samhället står för idag.

– Frågan om en ny könstillhörighetslag har i olika omgångar utretts under hela 14 år. Vi ser nu inga hinder för regeringen att ta fram ett reviderat lagförslag. En ny lagstiftning är ett viktigt steg för att tillförsäkra transpersoner bättre livsvillkor, säger Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL.

Posted

Enkät om ungas könsidentitet

Unga som har tankar och funderingar om sin könsidentitet kan dela med sig av det i en ny enkät från Barnombudsmannen. Frågorna har tagits fram med input från föreningarna FPES, RFSL, RFSL Ungdom och Transammans. Enkäten riktar sig till dem som är mellan 7 och 21 år. Den tar 10–15 minutera att besvara och handlar om bland annat hur man har det i skolan, på fritiden och i hemmet.
Enkäten finns på www.barnombudsmannen.se/trans

Posted

Framtida högspecialiserad vård av transpersoner

Utredning pågår inom Socialstyrelsen om vårdområdet runt könsdysfori skall göras till nationell högspecialiserad vård. FPES tidigare ordförande Sara Bystam ingår som patientrepresentant i den sakkunniggrupp som bildats.

Sakkunniggruppens uppdrag innebär

  • Genomlysa vårdområdet
  • Utförligt beskriva den del i vårdkedjan som är aktuell för nationell högspecialiserad vård​.
  • Ge rekommendation om det optimala antalet vårdenheter för en jämlik och resurseffektiv vård​. Max 5 vårdenheter.
  • I uppdraget ingår inte att utse vilka vårdenheter som ska tilldelas uppdraget​.

I detta ingår att göra en medicinsk beskrivning, titta på vårdvolymer, beskriva vilken forskning som finns i Sverige, göra en internationell utblick och göra avgränsningar.

Sakkunniggruppen tar också fram särskilda villkor för att få bedriva den föreslagna vården. Gruppen skall också beakta konsekvenserna av att koncentrera vården.

 

Posted

Transvården för unga

Med anledning av debatten kring Uppdrag Gransknings program om transvården den 9 oktober vill vi i transföreningen FPES betona att transvården fungerar ganska väl. Viljan att hjälpa är stor men kvaliteten på vården i landet är ojämn då det ibland är svårt att rekrytera korrekt kompetens.

En betydande del av problemet är långa väntetider hos utredningsteamen, för närvarande cirka 20 månader hos KID-teamet (Team för könsidentitetsutredningar, KID, Astrid Lindgrens Barnsjukhus) som är landets enda mottagning för de under 18 år.Under våren meddelade Statens Medicinsk-etiska Råd, SMER att man avser att genomlysa hur vården av unga människor med könsdysfori ser ut. Insamlingen av underlag för detta har påbörjats. Det är av stor vikt att rådets rapport kommer inom en nära framtid.

I UG den 9/10 fokuseras på kirurgiska ingrepp på unga transpersoner och i vilken mån det kan påverka suicidrisken. Vilka risker annan behandling innebär belyses också. Många medicinska behandlingar medför viss risk men risken ställs mot nyttan och så uppfattar vi sker även i dessa fall. Ingen kräver stopp för vårdinsatser även när de räddar liv till bara 70 procent. En hel del behandlingar når inte ens den nivån men man gläds över var och en som kan räddas. Samtidigt jobbas det för att förbättra de etablerade metoderna och behandlingarna för att rädda så många som möjligt.  Läs mer

Posted
Bookmark and Share